onsdag 3 oktober 2007

idolhelvete

Jag ser inte på Idol. Nu när det bara är dom bra kvar är det mindre plågsamt dock, men jag kan ändå inte med att ge programmet min tid när det å sin sida ger så jävla mycket negativt till världen.

Under uttagningarna. Alla som är där får först sjunga för en pre-jury som inte syns i tv. Detta för att dom ska kunna plocka ut dom bästa, sämsta, töntigaste etc. till den riktiga juryn. Plocka ut dom som gör bäst tv. Som man lättast kan förnedra.

Sen kallar man in dom en efter en. Dom som inte sjunger tillräckligt bra får inte höra det "Nja du är nog inte vad vi letar efter", eller "Du kanske ska skaffa dig en sång/röstpedagog och komma tillbaka nästa år" eller helt enkelt "Du sjunger inte tillräckligt bra".
Nej dom får höra manusskrivda kommentarer a'la: "Du sjunger sämre än min farmorsmors döva hund! Jag tycker synd om dina föräldrar" eller "Du är totalt jävla tondöv, hör du inte det? Jag ska ge dej ett råd, gå och göm dej nånstans och öppna aldrig mer käften" eller "Du sjunger så falskt att jag är beredd att hoppa utför ett stup för att slippa höra".

Eller varför inte, få höra lite kommentarer om sitt utseende, att man ser töntig ut, är tjock, ful eller vad det nu är för "fel". Och det går ut på bästa sändningstid över hela Sverige, och alla andra som vill se via internet. Om och om och om igen. Har man ännu mer otur hamnar man på dvd:n "Idol 2007 - best of".

Det är skamligt. Hur kan man komma på idén, hur kan man se programmet? Hur kan man ställa upp som jurymedlem och dissa ungdomar på befallning? Hur kan man skriva dom unkna manusen? Och hur kan man tycka det är bra underhållning att se andra människor (ungdomar) som börjar gråta, och s-k-r-a-t-t-a åt det? Mår man bättre av att se andra må dåligt, känner man sej bättre då?
Jag skulle inte skratta om jag såg det live heller, jag skulle få världens medkänslor och tycka synd om personen. Kan man inte förstå att folk blir sårade?

Det är nog det som skrämmer mig mest, folks brist på empati och förståelse. Samhället känns så kallt. Man förklarar att folk kan bli sårade. Även om man inte förväntar sig att bli nästa Madonna så kan man bli lite ledsen. Och till svar får man ett "Äh det är ju tv. Dom är ju med frivilligt".
Visst, okej, dom ställer upp frivilligt, men ingen förtjänar att bli utskrattad för att den försöker. Jag förstår inte hur man kan med nåt sånt, personer som fått sin dröm krossad, tappat allt sitt självförtroende - dom ska man hånskratta åt. Jag förstår inte, jag mår bara dåligt av att se sårade människor.

Förnedrings-tv i sin rätta bemärkelse. Hade poängen varit att hitta morgondagens stjärnor hade man inte gjort det på det sättet, kommenterat dom på det sättet. Då hade man sagt "Nej tack" till dom som inte sjunger tillräckligt bra och sen valt att inte ta med den sekvensen i programmet och istället fokusera på dom som sjunger bra.

Och programledarna sen... Jag fattar inte vad som har hänt med Carina Berg, hon var ju skitbra i radion och i Lilla vi, men nu i Idol, och herregud, i Förkväll? Tjatter, vi-läser-manus, skrik, gäll röst och personlighetslös. Och Carolina har jag inte mycket att säga om, förutom att hon skriker ännu mer än Carina. Eller han som ska ta över nu som programledare, Peter Jihde. Han som vägrade säga ni till kungabarnen, går nu ner sig och blir programledare för mobbningstv.

Nej Idol är äckligt, riktigt jävla äckligt

Inga kommentarer: