Egentligen skiter jag fullständigt i herrfotboll. Eller, egentligen skiter jag inte i herrfotboll, men gärna i svenska herrlandslaget. Jag har väl aldrig förstått det här med att man ska heja på det land man råkar vara född i. Jag är iofs mer mogen nu än vid herrfotbolls-VM förra sommaren då jag blev skadeglad när Sverige åkte ut men iaf, get to the point.
Jag måste erkänna att till och med jag blev intresserad efter det här. Sverige vann mot Danmark. Jaha, men vafan liksom, låta ett lag vinna en match med 3-0 när det stod 3-3, och kanske hade blivit 4-3 efter straff? Sätt slutsiffrorna till 4-3 åtminstone, snällt att räkna bort Danmarks tre mål. 4-3 hade varit ett rimligt resultat, inte okej, men rimligt. Hur jävla bra spelare herrlandslaget än har så finns det ingen spelare i hela världen (förutom världens bästa fotbollsspelare Marta) som när den gör mål, samtidigt kan ta bort tre mål från motståndarlaget.
Hade ena laget lett matchen med minst ett mål hade det varit en annan sak, men att låta ett lag vinna för att säkerhetspersonalen på plats inte kan hålla undan supportrarna är, ptja, puckat och inte det minsta rättvist. Det är inte spelarna och lagets fel att säkerheten brister, men det är dom som får skulden. Jag har aldrig varit ett fan av kollektiv bestraffning.
Visst är det klantigt att släppa in en våldsam supporter på plan, och var det helt omöjligt att fullfölja matchen just då kunde dom väl skickat ut alla åskådare och spelat klart de tre minuterna som var kvar sen, eller spelat klart vid ett annat datum. De kunde låtit Sverige köra sin straff, och om det blivit mål hade Sverige vunnit, annars hade matchen slutat oavgjort. De kunde lottat, kört straffläggning, vadsomhelst.
Jag kan ta att Sveriges herrar vinner, fine liksom, men jag kan inte ta att de vinner på det här sättet.
Sen kan jag inte låta bli att tycka synd om domaren Herbert Fandel som dömde sin sista match i karriären igårkväll. Jag tycker inte om hans beslut, men vilket sätt att sluta karriären på liksom...
NU, sova.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar