godis-glass-choklad-chips-popocorn-löfte!

Jag har tröttnat på lösviktsgodis, och då har jag ändå inte ätit godis oftare än max en gång per vecka de senaste åren. Det finns ingen sort jag vill ha, vilket som leder till att jag på godisaffären plockar för mig massa godissorter som är "okej", men egentligen inget jag vill ha. Och så tar jag för mycket av allt, vilket som leder till att jag har kvar godis hela veckan som kommer. Sen kan jag iaf bli sugen på godis när jag ätit upp det som är kvar. I affären blir jag aldrig nöjd med det jag plockat för mig, eftersom det inte finns något jag vill ha jättejättegärna.
När jag bodde hemma brukade jag bli "störd" på mina föräldrar som typ bara köpte hem (i mina ögon) äckligt godis.

Jag skulle lätt kunna sluta med godis om jag bestämde mig för det, för jag tycker inte ens det är gott. Förmodligen skulle jag bli läskad om jag såg någon annan äta, men om denne bjöd skulle jag iaf inte hitta nån sort jag ville ha.

Det gäller inte bara lösvikt, finns inget påsgodis jag vill ha heller. Och jag är inte så förtjust i popcorn, glass, choklad eller chips heller egentligen, och med tanke på det finns det en fråga som verkar vara väldigt logisk att ställa just nu; Varför äter jag då?
Jag har kommit fram till att det mer eller mindre handlar om vanan att ha något att knapra på när man t.ex. ser på film, eller om ett svagt sockerberoende, att det snarare är det det handlar om än att jag äter för att jag verkligen vill ha.

Så okej, det här var inte alls tanken med det här inlägget från början, men okej; jag ska sluta äta sånt fr.o.m. nu! (iaf när jag inte ens är sugen)



Edit: Jag blev testad från allra första början. Min sambo var och handlade igår och köpte bl.a. med sig en ett-kilos-godispåse, med sånt godis som jag tyckte om förut. Det har hänt typ en gång förut att han köper sånt mitt i veckan, och då hade han inte hört nåt om mitt godis"förbud". Men än så länge har jag inte ens blivit sugen.