pappa + barn = falskt?

Jag har sett samma fenomen på bara några dagar på olika ställen så då börjar jag undra, nåt betyder det ju ändå.

Först ut var Scrubs, egentligen en väldigt bra serie. J.D var tillsammans med en tjej, första gången dom hade sex blev hon gravid, hon berättade det, sen flyttade hon till en annan stad, dom gjorde slut. Vid första ultraljudet åkte J.D till henne för att få vara med, då berättar hon att hon fått missfall.
Han åker hem, blir väl ledsen och sen var det inte mer med det.

Ja så några månader senare träffas dom igen, dom har inte pratat sen dess. Då ser J.D att tjejen fortfarande är gravid, höggravid och inser att hon ljugit för honom.

Alltså; hon har påstått att hans foster/barn har dött och behållt den lögnen i 7-8 månader.

Hennes ursäkt var typ: "Jag var stressad" eller "Jag var förvirrad" eller nåt i den stilen. Hallå? Först blev han besviken, men när hon bad om att få bo hos honom och föda där så förlät han henne och hon flyttade in, hon frågade om det kunde bli dom i framtiden igen. Lagom till avsnittet var slut så bestämde han sig för att ge henne en chans till, för barnets skull.

Så levde dom lyckliga i alla sina dagar. Eller?
Ska det vara okej att ljuga om en sån sak, och är det bara mammor som ska bry sig om sina barn? Mammor har mycket starkare band till sina barn, pappa finns bara till när man vill leka krig. Som pappa är man mest fritidsledare och umgås helst rätt sällan med sitt barn. Eller?

Hon påstod inte bara i ett svagt ögonblick att hon fått missfall, hon fortsatte ljuga om det månad efter månad, och sen förväntar hon sej att bli förlåten. No way!
Jag är helt på det här med att det är kvinnan som i slutändan bestämmer vad som händer med fostret, det är hennes kropp, det är hon som måste vara gravid i 9 månader och drabbas av alla begränsningar och komplikationer det innebär. Men det här är inte samma sak.

Och sen, vad händer när barnet frågar efter sin pappa, vad säger mamman då? Sanningen? Eller hittar hon på nåt om att pappan inte vill ha nån kontakt med barnet? Ska pappan leva resten av sitt liv i okunskap om att han har en son eller dotter?

Nästa då var filmen The wicker man. Nicholas Cage var förlovad med en tjej, säg att hon hette Molly. Mitt i förlovningen lämnade hon honom och sen har dom inte haft nån kontakt. Cage blir polis och efter x antal år hör hon av sej till honom och behöver hans hjälp för hennes dotter har försvunnit. Han kommer till hennes undsättning och förutsägbart nog får han efter ett tag veta att det är hans dotter också. Hon lämnade honom för hon var gravid.
Känns det igen? Lite iaf.
Till skillnad från Scrubs så råkade aldrig Cage träffa på Molly under graviditeten och fick därför veta sanningen efter 12 år, eller hur gammal nu ungen var.

Blev Cage arg? Nä, inte så det framgick eller syndes i alla fall. Han förlät henne, det var ingen big deal att hon i över 10 år låtit bli att berätta för honom att han har ett barn. Han tyckte inte det var nån stor förlust, vad ska han med en dotter till? Äh det är väl inget att bråka om att han inte fått se sitt barn växa upp, lära den allt han kan, lära känna sitt barn etc etc. Blä.