Jag längtar till julen! Det är så mycket tradition och nostalgi kring julfirande i min familj och släkt, men jag brukar inte längta såhär mycket. Och jag vill ha snö! Förra året var det inte ens snö på nyårsafton.
Det är inte så mycket julklapparna jag vill ha och maten är jag inte så förtjust i, dessutom vill jag helst äta vegetariskt. Det är mer sällskapet och stämningen jag vill åt. Jag har inte träffat min släkt och familj nu på drygt 2 månader, det brukar inte bli oftare än så. Känner dock att jag börjar tröttna på att flänga 100 mil fram och tillbaka, längtan blir för stor.
Jag vill pyssla med julsaker, hugga och klä julgranen, bygga snögubbar, tända ljus, baka pepparkakor, lyssna på änglaspelet m.m.m.m. Förra året var jag t.o.m. i kyrkan, jag är inte direkt religiös och direkt prästen började prata kände jag bara "åh vad trist". Men det är också nostalgi, vi brukar gå till kyrkan när jag var yngre och det är något med lukten och stämningen och tystnaden i kyrkan som är oslåbar.
Egentligen är jag mest rädd för att bli sjuk så jag inte kan vara med men för någon natt sen drömde jag att julafton blev helt katastrofal av andra skäl, jag sa inte ens hejdå till gästerna och blev jätteledsen, fy sjutton. Det är det farliga med längtan, det kanske inte blir som man förväntar sig, då blir man besviken och har längtat "i onödan". Samma natt drömde jag att det satt 4 stora spindlar på väggen i köket, och då hade jag nån vecka innan sett en inte lika stor spindel på väggen i lägenheten. Den natten drömde jag också att det kom in en björnunge i mina föräldrars hus, jag gömde mig på toan och pappa sa att det brukar komma in björnar... Huh? Drömmar är ologiska.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar